april 7, 2008 vid 6:21 e m (livet, vänner)
Det finns otroligt mycket människor i världen. Över 6 miljarder. En siffra som är omöjlig att förstå. Sex miljarder personer som alla har drömmar, planer, och någon de älskar.
En annan tanke som är svår att ta in är att varje sekund dör någon. Varje sekund slocknar livet i någons ögon, och allt som den personen är, försvinner. Alla drömmar, planer, och kärleken de kände för någon annan.
Var femtonde sekund dör ett barn på grund av dålig tillgång till friskt vatten, ett problem som vi borde kunna lösa, ett problem som vi måste lösa!
I helgen dog Charlton Heston, för några månader sedan Heath Ledger. Förra veckan blev den ena av våra katter påkörd av en bil. Döden finns närvarande i alla människors liv, hela tiden. Varje andetag för oss närmare slutet. Och ändå blir vi förvånade varje gång det drabbar oss. När någon vi älskar rycks bort, försvinner för att bara återfinnas i våra minnen och på bleknande fotografier.
Jag är väldigt glad över denna förvåning, denna chock. Denna förtvivlan. När någons mor försvinner är det något otänkbart, något som inte kan hända. Något som inte får hända. När någons dotter, bror, farfar försvinner är det inte något vi tänkt på, något vi förväntat oss. Det gör att känslorna vi upplever är äkta, att vi får tid till eftertanke och saknad. Att vi får tid till att sörja, att vi har rätt att sörja.
Det betyder också att trots att döden är en stor del av livet, låter vi den inte ta över det. Vi vet att den finns där, men vi låter den inte styra våra liv. Den blir inte ett normaltillstånd, något vi förväntar oss. Det är istället något hemskt som kan drabba en själv, en vän, eller någon man möter på gatan.
Varje år föds det över 130 miljoner människor.
1 kommentar
mars 25, 2008 vid 3:16 e m (familj, fest, livet, student, vänner)
Jaha, så var den ledigheten över, även om jag faktiskt är ledig imorgon också. Har naturligtvis gått alldeles för snabbt, vilket det brukar. Den mesta av tiden har gått till att plugga, kolla på House och sticka. Så var det fest hos Jackie i lördags, riktigt trevligt faktiskt, tid spendrad med Koffe, snack med Maria och Anna, och så Marie såklart. Sen lyckades min mormor och min morfar klämma in varsitt besök. Har gått i ett mest hela tiden, vilket har varit trevligt faktiskt. Jag gillar inte att ha tråkigt…
Kommentera
mars 20, 2008 vid 6:58 e m (livet, student, vänner)
Nu är det dags att ta sig i kragen!
Klippa sig, skaffa ett jobb, börja plugga. Jag talar till er, alla mina basårsvänner. Fysiktenta om två veckor. Jag repeterar, TVÅ veckor. Och efter det, mattetenta. Detta lov vi fått har vi inte fått för att vi ska kunna slappa. Vi har fått det för att plugga. För att sitta och slita vid våra skrivbord(även om jag gillar att sitta i sängen). Så nu är det dags att sätta igång! Detta är vår tenta-p!
Jag talar speciellt med dig, Joakim, och dig, Andreas. Ni har omtenta i kemi B på tisdag, och känner jag er rätt har ni inte pluggat ett dugg. Så stäng för guds skull av datorn och greppa era böcker. Genast!
Alla ni andra, hoppas ni njuter av påsken…
(Grattis på namnsdagen förresten Jocke)
Kommentera
mars 13, 2008 vid 6:09 e m (livet, student, vänner)
Det är så otroligt skönt att efter en mycket lång dag i skolan sätta på sig hörlurarna, med musik på hög volym, och slippa lyssna på alla människor på bussen och tåget, och bara vara ensam med sina egna tankar. Jag tror det är ett bra sätt att komma fram till, tja vad som helst egentligen.
Annars då? Drack öl med min kära vän Marie igår, och det blev tjejsnack som vanligt på 55:an, även om vi inte var helt säkra på vad tjejsnack egentligen är. Men vi gjorde ett bra försök i alla fall, och det blev en mycket trevlig kväll.
Påsklov nästa vecka, även om man säkerligen inte kommer kunna kalla det lov, eftersom jag ska plugga mest hela tiden. Men lite fritid ska jag förhoppningsvis kunna klämma in i alla fall. Om jag har tur…
Kommentera
mars 3, 2008 vid 8:31 e m (livet, student, vänner)
På väg hem idag efter en lång dag med enbart tråkiga lektioner och en uppgivenhet i bröstet efter den oförståliga fysiken muntrades jag i alla fall upp lite vid åsynen av vårens första snödroppar. För min del i alla fall.
De stod där som ett löfte om att snart, snart kommer det bli varmt igen. Snart kommer sommaren komma, och jag kommer vara färdig med året från helvetet. Det enda som egentligen varit bra är väl de nya vännerna, och den lille. Det är tack vare dem, och dagens snödroppar, som basåret får stå ut med mig lite till…
Kommentera
februari 25, 2008 vid 8:53 e m (film, livet, vänner)
Oscar-galan igår, såg den inte, och har knappt nån aning om vilka som var nominerade. Är ganska säker på att jag inte sett någon av filmerna som var nominerade. Inte bra.
Star wars-maraton, om än med något omotiverat tittande, men finbesök av Koffe, Andreas, Jocke, Calle och Jacky i lilla Mantorp, i helgen. God mat, trevliga filmer, en hel del skratt, och en katt som antagligen aldrig kommer hämta sig från lekandet med alla fötter och händer.
Tråkig vecka, med två dagar till fem och tre till tre. Hemskt.
Blåst.
Kyla.
Pluggande.
Man skulle kunna tro att det är höst…
Kommentera
februari 12, 2008 vid 9:55 e m (fest, livet, vänner)
Det känns som om det är måndag idag. Kan kanske bero på att jag hade långhelg, och var ledig fyra dagar i helgen.
Det är ett ganska märkligt fenomen, att det aldrig känns som om det är dagen det faktiskt är. Onsdag är ju de facto lillördag, och tisdagar kan ibland kännas som både måndagar och torsdagar.
Känner man dock någon gång att det är exakt den dag det faktiskt är, kan man ge sig fan på att det är söndag. För söndagar är en helt onödig dag som aldrig gjort någon lyckligare(om man bortser från att man faktiskt är ledig) den är bara fylld av ångest. Helgen som man slösat bort och veckan som kommer har aldrig känts hemskare.
Annars har helgen varit bra, som sagt, välförtjänt långhelg efter kemitentan. Den spenderades(som vanligt borde jag väl säga) hemma hos den lille i Skäggetorp. Korridorfest på lördagen med en del lite märkliga utbytesstudenter, för mycket sing star för en dels bästa, och efter det en hel del dans på HG. Det var ett tag sen, så självfallet var det riktigt roligt, som sig bör efter en jobbig vecka.
Söndagen och måndagen gick åt till att slappa och bara göra roliga grejer, även om jag lyckades få in lite hjälp med Calles och Andreas fysikpluggande. Så lyckades jag äga(och då menar jag ÄGA) Koffe på nåt fighting-spel på x-boxen. Snacka om att jag var stolt över det, och snacka om att Koffe blev lite småpurken. Fast bara lite.
Nu ser jag istället fram emot nya tag, ny vecka, nya ämnen. Fysik och matte. Min favoriter.
Kommentera
februari 9, 2008 vid 7:26 e m (bloggande, livet, vänner)
Medan jag desperat sitter och försöker komma på något vettigt/roligt/smart att skriva, tänkte jag passa på att tipsa er om några bra bloggar(eller rättare sagt, berätta för er om vilka bloggar jag brukar läsa.)
Jag börjar självklart dagen med att besöka mitt egna lilla kryp-in, och det tycker jag att ni också borde. Efter det är det den lille som gäller, sen blir det vanligtvis Jessica som får en liten påhälsning, efter det Sofia, vars länk kommer snart. Sist men inte minst är det Adam som föräras ett besök. Då har jag avklarat alla människor som jag känner på riktigt där ute, och då, mina kära vänner, är det dags för alla okända människor.
Andrev är den första vars sida granskas, därefter Marcus Gehlin, Linköpings bästa bloggare, Efter Marcus är vi alldeles strax färdiga, bara Ninni, som även om hon skriver mest om barn, har en av Sveriges bästa bloggar, och så Tyskungen, även om det verkar som om han lagt ner nu. Allra sist, om jag är på humör, och inte varit inne på länge, är det OTIS som gäller.
Sådär, där var min dag i bloggar. Har du nåt tips om nån annan bra, berätta för guds skull…
Kommentera
januari 22, 2008 vid 9:54 e m (livet, tv, vänner)
När hände det här egentligen? När slutade jag bry mig om sport?
För några år sedan när det svenska landslaget i, vad som helst egetligen, skulle spela i ett mästerskap satt jag praktiskt taget klistrad framför tv:n och hejade. Upptäckte typ igår att handbolls-EM går av stapeln just nu. I Norge tydligen. Och tv 4 sänder hela skiten. Där ser man. Hade jag ingen aning om.
Något annat som jag glömt är hockey. Även om jag aldrig tyckt att det har varit speciellt roligt minns jag den tiden då jag faktiskt kunde intressera mig för vad som hände under en match eller hur det gick för ett visst lag. Inte idag. Det enda jag fortfarande är något så när intresserad av fortfarande är landslagsfotboll, men jag undrar hur lång tid det intresset kommer vara, nu när jag inte har David som pushar på.
Det hela kan antagligen ha att göra med mitt bristande intresse för tv. För tillfället följer jag inga, jag upprepar, INGA, serier som går på tv just nu, och den enda som antagligen kommer locka mig när den kommer tillbaka är Dexter, och Men In Trees, men frågan är hur länge. Jag är så otroligt stolt över mig själv att jag har slutat slötitta på tv när jag inte har något annat för mig.
Kan antagligen ha att göra med allt pluggandet, och förmodligen tiden jag spenderar framför datorn. Det hade ju inte varit helt fel om jag hade spenderat tiden framför den flimmrande skärmen med att jobba på min Dröm, men jag har ännu inte ens lagt in den på min dator. Skäms på mig.
Nej tiden spenderas mest på msn, där de flesta av mina underbara vänner befinner sig. Inget fel med det, jag önskar bara att jag hade kunnat vara lite mer produktiv. Får se om det någonsin kommer hända.
Annars ingenting, förutom att jag ser fram emot den eventuella ölen imorgon, utgången på lördag, och början av februari…
Kommentera
januari 11, 2008 vid 2:16 e m (livet, vänner)
Värsta grejen hände idag på tåget. Jag var på väg hem efter en trevlig lunch med Jessica(ni måste prova fetaostpajen på Linds), klev på tåget inget ont anande och tog upp min medhavda bok ur väskan(Doktor Glas, ni borde verkligen läsa den om ni inte gjort det) men innan jag sjönk ner bland Hjalmar Söderbergs underbara ord, for jag med ögonen ett snabbt varv över vagnen, för att se om jag hade några roliga medpassagerare. Döm av min förvåning när jag såg någon jag tycke mig känna igen, men inte riktigt kunde placera.
Var det någon jag kände? Nej. Var det någon jag sett så många gånger på tåget, att jag trodde mig känna personen i fråga? Nej.
Jag visste att det antagligen inte var någon stor kändis, då hade jag antagligen känt igen personen ganska omgående… Men det måste ju vara någon jag sett på tv någonstans, eller någon som varit med i tidningen.
Då slog det mig plötsligt. Jag visste vart ifrån jag kände igen mannen som satt några stolrader bort, från tv-programmet Ensam mamma söker.
Conny, Linköpingsbon som försökt fånga Susannes hjärta, satt på pendeltåget på väg mot Mjölby. Jag har redan skrivit ett inlägg om vem jag ville Susanne skulle välja, och det var inte Conny(förresten är väl Måns och Susanne tillsammans nu. Så det kan gå) men det betyder inte att jag inte gillade Conny. Han verkade vara väldigt trevlig och allt sånt. Plus att han enligt mig var jäkligt snygg. Det var han fortfarande kan jag säga.
Så jag spenderade varannan minut med att titta upp från min bok, och titta på honom. Han kan nog kanske ha tyckt att jag var lite märklig. Men fatta vad coolt. Conny på MITT tåg. Det är hätftigt. Frågan är nu bara vad han skulle göra i Mjölby.
Kommentera
