Hur är det möjligt att man efter minst sex års syslöjd under mellan- och högstadiet, inte ens kan sy rakt? Var mina lärare verkligen så dåliga?
Angående…glada tankar
december 3, 2007 vid 9:13 e m (jobb, livet, vänner)
Tags: ex
Jag har en liten uppgift till alla er, mina läsare. Jag har en vän vid namn Kristoffer som pendlar med tåget till Stockholm, och sitt jobb varje morgon. Vilket innebär att han spenderar ungefär 13 timmar varje dag hemifrån, och att han måste gå upp runt klockan fem varje morgon. Jag tycker verkligen synd om honom, och hoppas att ni gör det också. Därför tänkte jag att det kunde vara trevligt om ni, som jag, kunde tänka lite på honom när han sitter där alldeles utmattad och ensam på tåget.
Så, mellan 06:15 och 08:20, och mellan 17:20 och 18:58 kan ni väl vara så otroligt gulliga och sända en glad tanke till honom. Det skulle göra mig glad, och honom exstatisk.
Angående…money money money
augusti 24, 2007 vid 3:43 e m (jobb, livet)
12000 kronor och 60 öre direkt in på kontot sitter som en smäck! Här var det löning!
Angående…Färdig!
augusti 15, 2007 vid 8:44 e m (framtid, jobb, livet)
Sju arbetstimmar kvar nu. Sen är jag färdig. Ledig. Lycklig. (Om man inte räknar de åtta timmarna på lördag vill säga, och det behöver jag inte göra förrens på fredag) Det har faktiskt varit ett roligt sommarjobb, med helt otroligt underbara människor att arbeta med(då menar jag arbetskamraterna, de gamla har det varit lite si och så med…) Och det allra underbaraste är att jag får lön för mödan. Inte så där våldsamt jättemycket, men runt 16 000 är ju inte fy skam. Och sen är det ju möjligt att det blir skatteåterbäring senare också. Förhoppningsvis kommer jag kunna säga som Broder Tuck när det lider. Prisa gudarna, här kommer skatteåterbäringen. Jag kan inte vara annat än lycklig just nu!
Angående…ytlighet x12 000
augusti 2, 2007 vid 4:51 e m (jobb, livet)
Ja jäklar. Det finns ganska gott om dem faktiskt. På tv, i filmer, på tåget och i det verkliga livet. Jag behöver bara gå till jobbet så får jag min dagliga dos snygghet. Mer än rekommenderat dagligt intag. De är som salt, mycket lätt att få för mycket av, men det märker man oftast inte. Så länge det inte bara smakar salt. Killar, kan vara ganska trevliga ändå… De kan se ganska trevliga ut också. Som sagt.
Egentligen är snygghet ett ganska så konstigt fenomen, speciellt när det gäller kända människor, som anses vara snygga. Är de verkligen snygga? Är det för att de är kända som de är snygga? Eller har man sett dem så många gånger att de till slut blivit snygga? Frågorna är många, om än inte speciellt viktiga.
Exempel på killar som inte borde vara snygga, men ändå anses vara det av den stora majoriteten:
Robbie Williams, Elijah Wood(har ni sett hans hals? Bredare än huvudet) Asthon Kutcher, Leonardo DiCaprio(hatar vattenkammat, bakåtslickat hår.), Ben Affleck, Colin Firth(som jag tyvärr, måste sägas, är väldigt svag för. Även om han är skitgammal kan han ibland vara skitsexig), Hugh Grant och ganska så många till, som jag inte orkar räkna upp.
Exempel på kändisar som fakiskt är snygga:
Jake Gyllenhaal, Johnny Depp, Ewan McGregor, George Clooney m.m m.m. Listan kan göras lång, men jag tror att jag stannar där.
Exempel på kändis(ar) som varit snygga, men som slutat vara det sedan de dumpat frun och som numera hänger med en kvinna med alldeles för stora läppar:
Brad Pitt.
Vad ytlig jag är ändå. Men det bryr jag mig inte om just nu.
Angående…de jäklarna
augusti 1, 2007 vid 7:56 e m (jobb, livet, vänner)
Östgötatrafiken måste vara ute efter mig. De jäklarna… Tågen går helt uselt på sommaren, bara en gång i timmen, och det blir ju ingen människa glad av. De usla tiderna gör att jag antingen måste stressa ihjäl mig för att hinna med tåget, eller sitta en timme på stationen och vänta på nästa.
Helgerna ska vi inte tala om. Gör vi det kommer jag bara ösa ur mig ännu mer avsky, och det är ju inte bra. Jag gillar faktiskt inte att cykla en mil till jobbet en lördagsmorgon klockan 06:00. Finns det någon som gör det? Hade jag haft ett körkort hade allt varit annorlunda, och jag ångrar att jag inte tagit det ännu. Men ska jag verkligen straffas för att jag inte använder bilen, och åker kollektivt? Ska det vara så frågar jag mig själv på äkta Sverker Olofsson manér? Vad har Östgötatrafiken för rätt att straffa mig? Ingen, blir mitt, och även ert svar, hoppas jag.
In other news så vill jag passa på att gratulera min kära vän Sandra som fyller 20 år idag. GRATTIS! Jag hoppas att du ska trivas i livet som vuxen. Nu kan vi äntligen göra sällskap till Systemet.
Angående…min mentala ålder(just nu:33, fallande)
juli 27, 2007 vid 4:42 e m (framtid, jobb, livet)
Idag känner jag mig vuxen. En härlig känsla, och här är några av anledningarna till att den infunnit sig:
¤ Jag känner mig alltid otroligt vuxen när jag tänker på att jag har ett jobb att sköta, ett jobb där jag faktiskt har ansvar, där folk litar på att jag ska kunna mitt jobb, där jag har viktiga saker att göra, och hjälper människor som inte skulle klara sig utan mig.
Jag känner mig även vuxen när någon frågar om vi ska hitta på något, och jag kan ge svaret, att tyvärr, det kan jag inte. Jag måste jobba. Tyvärr kanske det inte riktigt uppväger faktumet att jag har ett jobb, och inte kan hitta på vad jag vill när jag vill…
¤ Idag efter jobbet tog jag en sväng förbi systembolaget för att införskaffa lite alkohol inför helgen. Hade jag varit en annan person än den jag är hade jag säkerligen gått runt hela dagen på jobbet och pratat om att jag måste till systemet. Men som tur är är jag inte en sån person, för ärligt talat är de ganska irriterande. Istället gick jag och kände mig vuxen för mig själv, när jag hela dagen tänkte att jag var tvungen att gå till systemet efter jobbet.
¤ Min tid den här eftermiddagen har gått till att fundera på framtiden, och börja fila på ansökan som ska skickas iväg till CSN. Jag har fortfarande inte bestämt mig för hur mycket lån jag ska ta, och behöver ta, för att överleva, men det lutar mot tio veckors låneri/termin. Jag ska ju trots allt bo kvar hemma.
¤ Imorse hjälpte jag en engelsktalande man att hitta rätt i Mantorp. Vad han gjorde här klockan kvart över 6 på morgonen är en fråga jag fortfarande inte har ett bra svar på, men jag hoppas att han hittade rätt, Vifolkavägen skulle han bestämt till. Och på väg hem ifrån jobbet hjälpte jag en tant som varit och tittat på orienteringen att hitta rätt tåg. Stockholm var hon ifrån, vilket fick mig av någon anledning att känna mig ännu vuxnare.
När jag kom hem åt jag dock en glasspinne, plus att alkoholen som införskaffades bestod av cider, inte det lite vuxnare vinet, vilket sänkte min ganska höga mentala ålder en hel del. Så imorgon är jag nog tillbaka som vanligt igen, med en helt normal ålder, både mentalt och kroppsligt…
Angående…Here kitty kitty kitty
juli 26, 2007 vid 8:09 e m (familj, jobb, livet)
Min lilla älskling är borta. Diesel Arne, eller Lillkiss som han även kallas. Sedan i lördags har han varit som bortblåst, och det är klart att man blir lite orolig. Jag vet ju dock att han är en hankatt, och de har ju ibland en tendens att vara borta ett tag, för att sedan komma tillbaka efter någon vecka eller två. Det är det jag går och hoppas på, för tanken på något annat gör mig kall…iskall.
Annars är allt lungt, jobbet känns okej, trots att jag går omkring och är ganska trött mest hela tiden. Det är egentligen ganska lustigt hur alla reagerar när man berättar att man jobbar på ett äldreboende. De frågar hur det är, och förväntar sig att man svarar att det är dåligt, jobbigt och tråkigt. Men jag kan inte ge dem det svaret. Jag tycker faktiskt att det är ett intressant och givande arbete som inte alls är dåligt, inte speciellt jobbigt(bara ibland) och inte direkt tråkigt. Så det så!
Angående…papperskorgen nästa
juli 24, 2007 vid 6:40 e m (jobb, musik)
Är helt otroligt trött efter en lång dag på jobbet, trots att jag varit ledig i tre dagar, men det räckte tydligen inte för mig. Har ganska mycket att göra faktiskt, men det orkar jag inte. Jag tror att det blir sänggång vid nio ikväll, antingen för att njuta av mina nylånade böcker, eller för att njuta av sömn. Jag kan knappt vänta…
Men först ska jag nog vara lite elak, trots att jag är så trött(jag har nog varit ganska trött på senare tid, med tanke på att jag varit lite småelak då och då.)
Jag läste på aftonbladets hemsida för några dagar sedan att Jimmy Jansson finner det svårt att få tag på nytt skivkontrakt sedan Marianne grammofon sålts till Warner music(eller liknande). Jimmy är orolig för att han i framtiden kan tvingas ha musiken som hobby och inte levebröd. Jag kan bara säga: Hoppas hoppas.
Och på Warner music säger man: Man ska inte skriva kontrakt med artister bara för att binda upp dem, man måste veta att man har något att erbjuda också. Jag börjar gilla snubbarna på Warner mer och mer, och hoppas att de står på sig, och bestämmer sig för att skita fullständigt i Jimmy Jansson.
Eller vad säger du Maria? Eller vänta lite förresten, jag tycks mig minnas ett vitt bälte, med en viss herres autograf på…Hi Hi
Herregud vad elak jag känner mig…
Angående…skratt i örat är vad de förtjänar
juli 21, 2007 vid 9:56 e m (fest, jobb, livet)
Två gånger har jobbet ringt till mig idag och frågat om jag kunde komma in och jobba. Det får mig lite att känna mig mogen och ordentlig, men mest får det mig att känna mig irriterad. Klockan 06:15 är inte en rolig tid att bli väckt, speciellt inte om man är ledig. Speciellt inte om man kommit i säng efter två, alltså cirka fyra timmar tidigare. Speciellt inte om man spenderat kvällen före med vin- och öldrickande. Så jag tackade vänligt men bestämmt NEJ, och sov i sex timmar till. Skönt.
Andra gången de ringde var vid tvåtiden, och undrade om jag inte ville jobba på söndag. Hade jag varit modigare(eller kanske elak) hade jag skrattat dem i örat och lagt på luren. Istället tackade jag artigt för samtalet, man sa nej tack, jag är upptagen imorgon. Vad tror dom egentligen? Det här är ju min lediga helg, som jag sett fram emot i två veckor. Kan inte finnas mycket innanför pannbenet där inte.
Dessa två samtal, och ett alldeles för långt samtal med min morfar(grattis på födelsedagen på honom förresten) har gjort att jag kommit ännu längre i min kamp mot telefonen. Från och med nu ska jag aldrig svara i telefonen om jag inte känner för det, och då endast om jag vet vem jag kommer få prata med. Ringer någon med hemligt nummer får de snällt vänta tills någon annan är hemma som kan svara. Vill ni verkligen ha tag på mig måste ni alltså känna mig väldigt väl, eftersom jag är usel på att känna igen telefonnummer, eller så kan ni ju prova min mobiltelefon. Fast jag kan ju inte garantera något där heller. Även om jag vill svara kommer jag säkert inte göra det, min telefon låter ingenting när den ringer. Helt jävla skitusel är den…
Nej, tid för en film innan det är dags för sängen. Man kan ju inte gå och lägga sig vid 11 på en lördag ju…
