Geggamojja

Det finns otroligt mycket människor i världen. Över 6 miljarder. En siffra som är omöjlig att förstå. Sex miljarder personer som alla har drömmar, planer, och någon de älskar.

En annan tanke som är svår att ta in är att varje sekund dör någon. Varje sekund slocknar livet i någons ögon, och allt som den personen är, försvinner. Alla drömmar, planer, och kärleken de kände för någon annan.

Var femtonde sekund dör ett barn på grund av dålig tillgång till friskt vatten, ett problem som vi borde kunna lösa, ett problem som vi måste lösa!

I helgen dog Charlton Heston, för några månader sedan Heath Ledger. Förra veckan blev den ena av våra katter påkörd av en bil. Döden finns närvarande i alla människors liv, hela tiden. Varje andetag för oss närmare slutet. Och ändå blir vi förvånade varje gång det drabbar oss. När någon vi älskar rycks bort, försvinner för att bara återfinnas i våra minnen och på bleknande fotografier.

Jag är väldigt glad över denna förvåning, denna chock. Denna förtvivlan. När någons mor försvinner är det något otänkbart, något som inte kan hända. Något som inte får hända. När någons dotter, bror, farfar försvinner är det inte något vi tänkt på, något vi förväntat oss. Det gör att känslorna vi upplever är äkta, att vi får tid till eftertanke och saknad. Att vi får tid till att sörja, att vi har rätt att sörja.
Det betyder också att trots att döden är en stor del av livet, låter vi den inte ta över det. Vi vet att den finns där, men vi låter den inte styra våra liv. Den blir inte ett normaltillstånd, något vi förväntar oss. Det är istället något hemskt som kan drabba en själv, en vän, eller någon man möter på gatan.

Varje år föds det över 130 miljoner människor.